"Har du gjort det själv?" Frågar Sara om svärfar Bengans uttag till grilltändaren (bland annat). Svaret var ja och efter en diskussion var han mer än välkommen ett par helger senare. Vi skulle passa på när hans fru var i Polen. Det var inte så att det var hemligt, men så blev det. Det las också till några eljobb på listan, "när du ändå åker".

Det pratades inte så mycket mer om det, men när jag ringde hem till farsan för ett par dagar sedan hörde jag på engagemanget i hans röst att det var inplanerat. Det mesta var redan inhandlat och han skulle åka efter åtta på lördag.

Lite efter halv nio ringde Bengan och väckte oss, han hade shoppat frallor på Otto Ols i Åhus för det var ju lördag rätt vecka. Älmhult hade passerats och vi kunde sätta på kaffet. Någon timme senare låg Bengan på golvet och började reka för jobbet som skulle göra så att vi fick taklampa i sovrummet. Sen låg han där ett par timmar och vi passade på att måla huset. Nu funkar det! Sen bytte vi lampor på fasaden och satte det där uttaget till grilltändaren. Yeah!

Rubriken är en också titel på en bok som vi fick som inflyttningspresent. Häcklande har den legat i hyllarn och berättat att "såhär tjock är jag och det finns en anledning till det, det finns sjukt mycket att veta om det här, men du vet inget, din lilla skit!"

Lite så... Någon gång har man vågat sig på att bläddra lite i den bara för att fatta att föregående husägare vetat lika lite om inte mindre. Ännu mer jobb alltså. Förra helgen var helgen när vi plötsligt fick för oss att ge oss på ett träd. Ett träd blev till fyra och ett par buskar. Kl 20 på kvällen kom vi på att vi inte ätit något annat än frukost och jag (Magnus) gav mig iväg för att handla lite thaimat. Kommer tillbaka till en av svett genomsur flickvän som tagit bort det mesta i trädgården. Så fick vi äntligen användning för bersån. Där ligger nämligen allt som ska sorteras som trädgårdsavfoll på tippen.

Vi kämpar ständigt emot det här med konsumtionssamhället. Saker man vet att man egentligen inte blir en bättre människa av, men som man ändå inte kan låta bli. Vi har visserligen spenderat extremt mycket pengar det senaste halvåret, men när det kommer till prylar har vi klarat oss ganska bra. Vi har inte köpt en enda möbel sen vi köpte huset! Slå det om ni kan...

Symbolen för lycka och framgång vid sidan om den kromade juicepressen är förstås platt-TV:n. Den är framförallt ett bevis för att fåfänga går framför funktion, för hur du än vänder och vrider på det så är bilden sämre än på de gamla tjocka TV-apparaterna. Det man kan få av en platt-TV är ont i huvudet för att människorna som rör sig lite för fort plötsligt får ett spöke som förföljer dem.

Om du tänker protestera och säga att om man bara lägger 25 000 kr för en TV så är det bara till att gratulera. Du har lagt en fjärdedel av hundratusen på en TV.

Nu blev det lite politiskt för första gången, men det jag skulle komma till var förstås att vi är precis lika fåfänga och har precis lika svårt för den där klumpen till TV och vill ständigt köpa ny med inte så mycket mer kriterier än att den ska vara platt (och gärna vit). Idag råkade vi ha svaga stunder samtidigt som lönen träffat kontor och var överens om att det blev en TV-runda efter jobbet. Som tur är så blev det fint väder och en öl på stan räddade oss från fåfängan. Vi får väl se om vi klarar morgondagen.

Har ni hörrt talas om det härr JOTOB??
Här var man tydligen före sin tid. Som jag letade efter denna funktion på tiden som det begav sig. Gamla norrvägen-bloggens storhetstid.

Här kommer väl en repris då som jag hade velat ha det...

Att jobba hemma en dag är som en skänk från gudarna. Jag vaknar samtidigt som jag börjar jobba,sitter med den bärbara i knät och svarar myndigt i telefonen "Svenska jazzriksförbundet - det är Magnus" Ingen fattar att jag är i Växjö om jag inte går bananas och berättar det. Jag har direkt kontakt med min dator i Stockholm och direktnumret går bara till min mobila som är med förstås.

MEN, det ska alltid finnas ett men. Alla dessa projekt som vi haft under vårt första halvår (det är faktiskt närmare ett år, jag ljuger friskt när jag tycker att det klingar bättre) som husägare har gjort att vi har ett förhållande till vårt hem där det är svårt att koppla av. "Den där listen borde sättas,  jag borde döda tvestjärtar i brevlådan, tänk om jag skulle slå sönder alla fönster så att vi blir tvingade att byta.", tankar av mer eller mindre tvångsmässig karaktär. Att då vara hemma och sitta fast vid datorn och få alla dessa impulser blir nästan som en fotboja gissar jag. Som ledig fast inte.

Har nu varit hemma i mitt älskade hem eller varumärket gamla norrvägen 45. Förfasas över vår sjukt misslyckade gödning, eller ska vi säga fläckvis misslyckade gödning. Det växer sjukt mycket nästan överallt förutom ett par fläckar där det inte växer allt. Det är lite ränder där det inte växer.

OCH vänta nu. Förståsigpåaren som med glansiga ögon (och grov dialekt tänker jag mig) kastar sig på kommentarsknappen och ska rekommendera stroller...
Stroller användes!

Men det var det där med regn eller vattning )tror jag(.

Imorgon ska det klippas.

Vad väljer du? ny fråga...

Sara har gett bort en resa till sin mamma Lena. Barcelona är ju inne har man hört. Dit ska de och vara inne. Kulturellt värre ska det bli har jag förstått eller är det bara nåt de säger för att få dricka drinkar som man inte visste fanns.

Funderar nu lite på om man ska ljuga om resan som man kontrar med. Den inbringar nog inte några gratispoäng i kulturella kretsar. Men mamma har sagt att man ska hålla sig till sanningen så långt det är möjligt utan att man får stryk. Fast med andra ord. Golfresa till skottland kommer det att bli för bröderna Thuesson, ny(golf)frälsta Pradit Andersson och legendaren Hooger Swanson. Grabbresa var inte igår. 

i början av oktober, båda resorna.